En av mina vänner är en stor, trygg och otroligt snäll man som aldrig skulle göra en fluga förnär, alla barn spontant tar till sitt hjärta och som är den lojalaste vän som finns. Han har också en lätt neurologisk störning, vilket gör att han inte tänker, pratar eller alltid tar sig fram i livet i samma tempo som "normala" människor.
På en arbetsplats blev han mobbad. Vuxna människor pratade högt om honom i nedvärderande ord. Vuxna människor kastade saker på honom. Vuxna människor satte sig aldrig bredvid honom på lunchrasten. Chefen såg. Chefen lät det bero. Nu har min vän slutat där - den logiska intelligensen må vara ganska låg, men integriteten och det sunda förnuftet är tack och lov högt!

En av mina vänner är en stor, trygg och otroligt snäll man som aldrig skulle göra en fluga förnär, alla barn spontant tar till sitt hjärta och som är den lojalaste vän som finns. Han är en mycket begåvad chef, omtyckt av anställda och respekterad av kunder. Han är också bög och transvestit, vilket gör att hans liv tar omvägar jämfört med "normala" människor.
En kväll var han på väg hem från en ovanligt lyckad kväll med vänner på stan. Då, från skuggorna bland husen, kom ett gäng vuxna människor som tyckte att min vän borde leva sitt liv på ett annat sätt. Ett sätt som inte var avvikande eller provocerade dem så hårt. Vuxna människor valde denna kväll att misshandla honom så att han fick vårdas på sjukhus i flera dagar. Vuxna människor i närheten såg på, men valde att låta det bero. Nu är min vän mitt i karriären, och han är vackrare än någonsin i sina klänningar och peruker! Men han har skyddad identitet och går inte längre själv hem från krogen. Rädslan är en ny vän.

Vi andra. Vi vuxna människor. Vi som inte är medmänniskor utan bara ser på. Vi som mobbar, slår och sparkar. Vi som inte vet. Vi som inte vill veta. Vem vill vi egentligen vara? Vem är du?

Hämtar kraft

Fick en dipp. Inte ett krispigt chips i en krämig dipp, utan en rejäl tränings-svacka. Från "åh, jag kan knappt bärga mig till imorgon då jag får springa en mil igen" till "äh, jag tar en macka och provar imorgon/dagen efter det/dagen efter det...". Bör åtgärdas. Söker inspiration och hittade denna käcka, pigga och glada kvinna som älskar att träna och äta nyttigt. Först blir jag lite bitter och tänker att hon säkert inte har elaka barn som håller henne vaken hela nätterna, eller jobb som gör att man ständigt måste tänka ut strategier för att orka, hinna, prestera. Sen får jag dåligt samvete och lovar mig själv att vara snäll mot min man OCH springa. På samma dag.
Imorgon alltså!

Borde. Men..

Borde springa en mil. Borde verkligen det. Men har börjat blogga för en vecka sen och har nu utvecklats till en värre kopia av Alfons Åberg. "Ska bara"... Suck. Hittade istället en annan blogg med ord som Kungsholmen, Hantverkargatan och Stadsmissionen i. Åååh, nostalgi - vill hem. Nu! Semestern har ju ändå bara frusit inne, måste snart sälja halva hemmet på Blocket så att vi istället får råd med en fet Thailandsresa i vinter. Som alla andra. Eller så får det bli en thaimassage för 300 spänn istället...

Tankar nya tankar

Lämnade sonen och åkte med maken till stan. Satte oss i bredvid varandra i sköna skinnfåtöljer på Siam Relax i Göteborg och fick varsin behandling. Han händerna (jag hade bokat, han hade själv aldrig kommit på tanken...) och jag fotmassage, som till slut även inkluderade ben, rygg, axlar, nacke och skalp. Det blev visst hela kroppen? Hon kanske kände att jag hade massor av muskelknutor och behövde mjukas upp, massagen var en av de bästa jag fått!

En av de stora fördelarna med att åka på spa och gå på behandlingar är tystnaden. Att bara ligga tyst samtidigt som någon pysslar om kroppen lämnar utrymme för tankar som aldrig letar sig fram till medvetandet annars. Intressanta tankar. Oroväckande tankar. Härliga tankar. Självklara tankar. Nya tankar. Det är min spa-terapi. Och jag tror helhjärtat att det hjälper mig behålla både integritet, förstånd och själslig förankring när vindarna blåser på jobbet, alla är pressade av kristänkande och det aldrig händer att jag går hem och är KLAR. Spa för att gynna karriären? Yes!

När jag längtar...

....hem till västkusten läser jag gärna bloggar från den sidan världen. Till exempel copywritern Ulrikas blogg, hon lyckas alltid hitta en intressant och rolig vinkel på ämnen som ibland är helt vanliga och ganska ointressanta innan Ulrika skrivit om dem och vänt och vridit lite på begreppen. Inspirerande, intressant, rolig och aktuell läsning!

Mormors saft

Jag sitter i sommarträdgården hos mormor, under äppelträdet, dricker hennes hemgjorda saft. Äter hennes nybakta bullar och pratar om livet som varit, dom vi älskat och mist, dom vi älskar och försöker fostra till fina människor, planer för hösten och planer för framtiden. Ser helt plötsligt allt så tydligt. Älskade mormor, som levt så nära mig hela livet, har en framtid som hela tiden krymper. Ett liv som består till allt större del av minnen. Dagar som gått. Insikten skär knivskarpt i magen. Tiden är räknad. En dag, ett år eller tio - det kan ju ingen veta. Men vi vet. Att dagen kommer närmare.

Och här sitter jag i sommarträdgården och funderar på att det kommer bli tufft på jobbet i höst, att jag vill ha högre lön och att jag vill ha en ny soffa i den nya lägenheten...

Livets kontraster. Bullen fastnar i halsen och jag vill mest bara flytta hem, krypa upp i mormors famn och viska att jag älskar henne. Varje dag.

Bloggterapi

Hahaha, just när jag tänker att ett problem.. jo, faktiskt, ett problem. Är att jag är för nöjd, för icke-missnöjd, borde irritera mig på fler saker så att förändring faktiskt sker. Då hittar jag fram till bloggen som är rena rama terapin för såna som mig! I'm a follower från och med nu!!