Kasta pengarna i sjön...

Mobiler är roliga! Tills de kostar för mycket pengar. Till exempel när man glömmer knapplåset, lägger den lilla rackaren i väskan och promenerar till jobbet. Kommer fram och upptäcker att flera sms gått iväg till något okänt nummer. Tänker att "den sifferkombinationen ser i alla fall inte ut som ett riktigt telnr, vilken tur!".

Det går några veckor.

Så kommer fakturan. Som brukar vara på ca 250 kr, nu är den på 2000 spänn. Va? Jo, det visar sig att den omöjliga siffer-kombon gick till någon slags aktieupplysning och den hade min telefon glatt slängt iväg 272 sms till under min morgonpromenad. 272 sms, där varje mess kostade 7 kr i öppningsavgift. Till ett nr jag inte visste fanns.

Kul.

Nej men verkligen, på riktigt - jättekul. Jag hade ju tänkt köpa vårskor, ett nytt bord till balkongen och bjuda maken på restaurang. Men jag betalar en faktura istället. Kastar mina pengar i sjön. Hade jag vetat hade jag hellre gått och stoppat 2000 spänn i handen på tjejen jag brukar köpa situation sthlm av...

Jag är tydligen inte den enda med egenproducerat mobilstrul - Karin Jihde, som bloggar på Mama hade också hittat sätt att slösa pengar på fullständigt onödiga saker!

ps - bilden är lånad från internetworld

Det är bra att pausa ibland

Jag tog en paus.
Orkade inte blogga, orkade inte tänka eller formulera några ord, meningar, slutsatser. Ville bara sova.

Och sova.

Och sova.

Glömde saker... min födelsedag, min brors födelsedag, att jag hade mat på spisen (mamma det kommer rök ur spisen! skrek sonen hjälpsamt) och att vi firade bröllopsdag. Små saker bara:-))

Nu förstår jag varför. Kroppen jobbar! Gör sitt!

Jag är gravid!

Vi har bestämt oss för att inte berätta för någon ännu, men jag är så lycklig! Längtar efter att berätta för mamma, för vår son som är 6,5 år, för mormor... Hoppas nu detta nya lilla liv stannar.

Passion!

Det har gått bra för mig. När jag velat göra någonting har jag oftast gjort det. Jobbat som ridlärare på Irland - funkade finfint. Jobbat som fotograf - gick toppenbra. Frilansat som journalist - sålde reportage på löpande band, trots noll kontakter in i Stockholms mediavärld. Fick lust att göra lite mer traditionell karriär och nu - knappt två år efter det beslutet är jag chef och framgångsrik.

Ändå.

Ändå tror jag att allt varit bättre om jag bara haft en universitetsexamen. Ändå är jag osäker och tillåter andra att styra min känsla av värde. Har precis gjort det smartaste på länge - tagit semester! Åkt långt långt bort, badat, njutit av andra kulturer, mat, familj och nya vänner. Fått perspektiv. På planet hem insåg jag med kristallklar tydlighet hur andras åsikter styr mitt liv. Jag speglar mig i beröm och uppmärksamhet, får jag inte det - eller ännu värre, ifrågasätts jag - då går det raka vägen in i själen, tolkas som att jag inte duger. Fan vad trött jag är på att vara en marionett. Varför ska en kollega dra i trådarna till mitt egenvärde?

Det räcker nu.

Blir så glad av att läsa om kvinnor jag beundrar som vågar berätta om sina egna "studiefattiga" bakgrunder - de är ju enormt framgångsrika och inspirerande, på olika sätt, men på riktigt.

På tisdag går jag till jobbet med huvudet högt!